Får. Bä!

Javisst! Det blev utgång igen. Denna gång provade vi på Luddes som vi aldrig hade hört talsas om innan. Det var som man åkte bakåt i tiden till 60-talet. Människorna och musiken. Sött som socker. Emma smälte in som ett får i fårflocken. Jag var det svarta fåret med punkarlinne och nitarmband.
Carolina ska vi inte ens tala om. Hon somnade typ ståendes i duschen. Längre kom hon inte.






Carolina var inte så kaxig längre. Mes!




Det andra svarta fåret.

/ Fanny

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0